Om Kennel Rivenfield

Kennel Rivenfield föder upp golden retriever av arbetslinjer för aktiva hem med seriös inriktning på exempelvis jakt, bruks, tjänst och hundsport. Vi har även en liten uppfödning av grand danois för både sällskap, utställning och hundsporter.

Kennel Rivenfield är ansluten till Svenska Kennelklubben. Vilka fördelar det innebär för dig som potentiell köpare av valp kan du läsa mer om här. Vi är även medlemmar i SSRK, SGDK, SBK och SRHF.

 Rätt hund till rätt ägare

För oss är det mycket viktigt att du blir en nöjd valpköpare, hundägare och -förare och därför vill vi att du ska veta vilken typ av hund du släpper in i ditt liv. På samma sätt lägger vi vikt vid att våra hundar hamnar hos rätt person, som lever upp till de höga krav framför allt en jaktgolden, men även en GD, ställer på sin ägare. Några frågor som du kan fundera på är:

  • Vad vill jag göra med min hund?
  • Har jag möjlighet att avsätta tid och engagemang för träning?
  • Är jag en målinriktad och positiv person med en stor portion tålamod?
  • Vill jag utveckla min förmåga att inspirera och vara oberäknelig, överraskande och rolig för min hund?
  • Föreställ dig ett långt liv ihop med din hund. Hur visualiserar du era framtida aktiviteter och er vardag när den är 3 år, 8 år och 10 år?

På Rivenfield tillämpar vi fri prövningsrätt vilket innebär att vi väljer fritt om och till vilka vi vill sälja våra valpar. Vi lägger stort engagemang i att matcha rätt hund med rätt ägare.

Vilka är vi?

Vi som driver uppfödning under kennelnamnet Rivenfield heter Thomas Flores och Jonas Gunnarsson. Thomas har närmare 40 års erfarenhet av golden retriever och Jonas har drygt 30 års erfarenhet av sin ras grand danois. Golden och grand danois är två helt olika raser, både mentalt, funktionsmässigt och exteriört. Men trots sina tydliga olikheter kompletterar de ändå varandra fint i vår vardag. Våra GD är en mycket viktig del i uppfostran av våra unga golden och på samma sätt bidrar våra golden stort till GD-uppfödningen. Tidig mångfald i socialiseringen och duktiga förebilder som på hundgripliga sätt kan lära små kaxiga valpar att anpassa sig till sin omgivning och visa respekt ger trygga, lyhörda och stabila hundar.

Isa, Thomas, Fiyero, Mira och Vida på Österlen.
Thomas med Isa, Fiyero, Mira och Vida

Thomas om golden retriever

Jag är en SKK-diplomerad uppfödare, vilket innebär att jag har genomgått Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning. Jag är också certifierad hundförare i NUSAR och MSB, instruktör i apportering och lydnad, samt tävlingsledare i tävlingslydnad i SBK. Dessutom är jag certifierad BPH-beskrivare och arrangerar BPH på uppdrag av SKK. Jag har ett starkt intresse för hur genetik och miljö tillsammans påverkar våra hundars mentalitet, beteende och funktion.

Jag växte upp i en familj med golden retrievrar och fick min första egna hund, Ludde, när jag var nio år gammal. Sedan dess har jag haft många fler. Idag har jag golden retrievrar från brittiska jaktlinjer, men jag har tidigare haft både utställningslinjer och blandade linjer, alla lika älskade.

Vid sidan av mitt arbete i medievärlden har jag utbildat mig och arbetat som gruppträningsinstruktör, artist och professionell dansare. Den erfarenheten har varit värdefull när jag tränar och aktiverar mina hundar. Som hundförare är det en fördel att ha god kroppskännedom, vara rörlig och snabb, samt kunna läsa både hundens och sina egna kroppssignaler. Allt handlar om samarbete.

Min hundträning fokuserar på vardagslydnad, tävlingslydnad, apportering och räddning. Träningen har ofta lett till tävlingar och prov, såsom lydnadstävlingar, WT, NRT, funktionskontroller och B-jaktprov, samt praktiskt arbete med hund. Jag håller valp-, lydnads- och apporteringskurser för våra kullar för att ge ägarna en bra start och en stabil grund att bygga vidare på. Som uppfödare strävar vi efter en livslång relation med våra valpköpare och erbjuder råd och stöd så länge vi kan vara till nytta.

Det finns inga otränade hundar, bara otränade människor

Varför golden retriever?

Först och främst tycker jag att golden retrievern är en fantastisk hundras att ha omkring sig. Den är en underbar kompis och en härlig familjemedlem på alla sätt. För mig är detta viktigt eftersom det skapar en solid grund för allt annat vi gör tillsammans. För det är vi två, ett ekipage. Vi jobbar ihop, vi är ett team.

En jaktgolden älskar att arbeta och känna att den har ett syfte. Apporteringen, där hunden stolt bär ett föremål i munnen, är något alla retrieverägare känner igen. Dessutom har golden retrievern en imponerande förmåga att söka upp saker genom att ta vittring i vinden med sin höga nos. Den är verkligen en enastående sökhund – intelligent, effektiv, uthållig och självständig.

Det som gör golden retrievern så speciell är dess mångsidighet. Den används inom många områden utöver jakt, och så länge arbetet är roligt och intressant för hunden, ser jag inga gränser för vad den kan uppnå. Golden retrievern är en riktig allround-hund, och det är något vi ska vara väldigt tacksamma för.

Avelsmål

Vårt avelsmål är att föda upp friska, arbetsglada och mentalt starka goldens med rasens typiska egenskaper. De hundar vi använder i avel ska ha känd HD-/ED-status och resultatet ska följa gällande rekommendationer. Vi gör bedömningar utifrån individens resultat men också genom HD-index för att få ett bredare perspektiv. Vi ögonlyser våra hundar och vi DNA-testar även för GR PRA 1, GR PRA 2 och prcdPRA, om de inte redan är hereditärt normala. Det händer att vi DNA-testar även för iktyos, DM, NCL m.m. ifall det är aktuellt att para hunden med en bärare av dessa mutationer.

Samtliga av våra egna hundar som används i avel ska vara mentalbeskrivna genom BPH eller MH och gärna även vara funktionsbeskrivna om de inte meriterats funktionellt på annat sätt. Eftersom meriter inte nedärvs till avkomman är det viktigare för oss att föräldrarna har bra och stabila linjer bakåt i stamtavlan och att samtliga hundar har de viktiga egenskaper som krävs av rasen, helt enkelt ett mycket bra råmaterial.

Vi lägger stor vikt på den genetiska mångfalden. Vi försöker undvika förödande matadoravel (hanhund som blir superstjärna och förälder till hundratals avkommor) och vi vill försöka att hålla ökningen av inavelsgraden så låg som möjligt för att motarbeta nya genetiska mutationer som riskerar att öka om genpoolen blir allt för liten. Slutligen sätter vi naturligtvis de mjuka värdena långt fram. Är den här tiken en bra och trevlig tik? Tror vi hon blir en bra mamma? Kan hennes beteende och natur prägla och bidra till att skapa trygga, sociala, glada och modiga valpar? Allt detta väger vi in och vi tror starkt på ett holistiskt synsätt i vår selektiva avel.

Jonas om grand danois

Leia och Jonas
Jonas och Leia, 8 veckor

Efter 30 år med rasen grand danois har jag en tydlig bild av vad jag tycker att mina hundar ska ha för mentalitet, utseende och storlek. Utan tvekan kommer en trevlig mentalitet högst upp på listan, det är den vi hundägare ska leva med i vardagen. Parallellt med det och lika viktigt kommer hälsan. Vi grand danois ägare har onekligen några påtagliga utmaningar som lurar och flertalet är dessvärre genetiska. För att nämna de med störst konsekvens har vi magomvridning, DCM och spondylos. För mig är det viktigt att undvika dessa ärftliga sjukdomar i linjerna jag avlar på.

Genpoolen behöver vidgas

En annan aspekt av hälsa är genetisk mångfald. Svart och blå grand danois, som är min inriktning, är en minoritetsgrupp inom rasen. Genpoolen är därmed ganska liten eftersom det nästan uteslutande avlas mellan individer inom färggruppen. Därför valde jag en gul hane till min första GD-kull. Genom att DNA-testa tiken kunde jag ändå försäkra mig om att valparna skulle bli svarta. Det är få som korsar över färggränserna och i vissa länder krävs dessutom tillstånd. Men det är ett mycket effektivt sätt att kalibrera rasens olika förgreningar och tillföra välbehövlig genetik till de olika färggrupperna.

Hur stor får en jätte bli?

Ett annat långsiktigt hot mot rasen är att de blir allt större i storlek. Enligt min ödmjuka åsikt tänker jag att hunden håller längre upp i åldern om dess fysik står i proportion till de vitala inre organen som ska jobba, i synnerhet hjärta och leder. När vi pratar om utseende är det därför den mer nobla ”nättare” grand danois något jag personligen föredrar. Leia är ett exempel på en lite mindre, lättare tik jag valt, med syftet att få ner höjden något på rasen. Vi avlar i vår kennel med en framtidsvision att bidra till att vår makalösa grand danois kan höja sin medelålder. Den är nämligen på tok för låg idag.