Om Kennel Rivenfield

Kennel Rivenfield föder upp golden retriever av brittiska field-linjer för aktiva hem med seriös inriktning på jakt, bruks, tjänst och hundsport. Vi har även en liten uppfödning av grand danois för både sällskap, utställning och hundsporter.

Kennel Rivenfield är ansluten till Svenska Kennelklubben. Vilka fördelar det innebär för dig som potentiell köpare av valp kan du läsa mer om här. Vi är även medlemmar i Svenska Spaniel- och Retrieverklubben, Svenska Grand Danois Klubben, Svenska Brukshundklubben och Svensk Räddningshund Förarföreningen.

 Rätt hund till rätt ägare

För oss är det mycket viktigt att du blir en nöjd valpköpare, hundägare och -förare och därför vill vi att du ska veta vilken typ av hund du släpper in i ditt liv. På samma sätt lägger vi vikt vid att våra hundar hamnar hos rätt person, som lever upp till de höga krav framför allt en jaktgolden, men även en grandis, ställer på sin ägare. Några frågor som du kan fundera på är:

  • Vad vill jag göra med min hund?
  • Har jag möjlighet att avsätta tid och engagemang för träning?
  • Är jag en målinriktad och positiv person med en stor portion tålamod?
  • Vill jag utveckla min förmåga att inspirera och vara oberäknelig, överraskande och rolig för min hund?
  • Föreställ dig ett långt liv ihop med din hund. Hur visualiserar du era framtida aktiviteter och er vardag när den är 3 år, 8 år och 10 år?

På Rivenfield tillämpar vi fri prövningsrätt vilket innebär att vi väljer fritt om och till vilka vi vill sälja våra valpar. Vi lägger stort engagemang i att matcha rätt hund med rätt ägare.

Vilka är vi?

Vi som driver uppfödning under kennelnamnet Rivenfield heter Thomas Flores och Jonas Gunnarsson. Thomas har närmare 40 års erfarenhet av olika slags golden retriever och Jonas har drygt 30 års erfarenhet av sin ras grand danois. Golden och grand danois är två helt olika raser, både mentalt, funktionsmässigt och exteriört. Men trots sina tydliga olikheter kompletterar de ändå varandra väldigt fint i vår kennel. Våra GD är en mycket viktig del i våra goldens uppfostran och på samma sätt bidrar våra goldens stort till GD-uppfödningen. Tidig mångfald i socialiseringen och duktiga tikar som på hundgripliga sätt kan lära små kaxiga valpar att visa respekt ger trygga, lyhörda och stabila hundar.

Isa, Thomas, Fiyero, Mira och Vida på Österlen.
Thomas med Isa, Fiyero, Mira och Vida

Thomas om golden retriever

Jag är SKK-diplomerad uppfödare vilket innebär att jag gått SKK:s uppfödarutbildning. Jag är också certifierad hundförare i NUSAR, MSB, Instruktör i apportering och lydnad samt TL i tävlingslydnad i SBK. Jag har ett brinnande intresse för både genetik och miljö och hur de tillsammans format våra hundars mentalitet, beteende och funktion.

Jag är uppvuxen i en utpräglad goldenfamilj men fick min första alldeles egna golden Ludde när jag var nio år gammal. Sen dess har det med åren blivit många fler. Jag har idag golden av brittiska jaktlinjer men har tidigare haft även golden av utställningslinjer och en del som varit nånstans mittemellan, alla lika älskade och uppskattade.

Vid sidan om mitt arbete i medievärlden är jag utbildad till, och har jobbat i många år som gruppträningsinstruktör, artist och professionell dansare. Det har medfört jobb med människor, träning och kroppen. Den erfarenheten har jag haft stor nytta av även när det kommer till att träna och aktivera mina fyrbenta familjemedlemmar. Jag tror att det är en fördel att som hundförare ha bra fysisk kroppskännedom, vara rörlig, snabb och ha lätt för att läsa signaler och kroppsspråk hos hund men också vara medveten om vad man själv sänder för signaler med sitt eget kroppsspråk och tonläge. Allt hänger på samarbete.

I hundträningen har jag inriktat mig på vardagslydnad, tävlingslydnad, apportering och räddning. Träningen har ofta resulterat i tävlingar och prov såsom lydnadstävlingar, WT och B-jaktprov såväl som jakt och annat praktiskt arbete med hund. Jag håller valp-, lydnads- och apporteringskurser för alla våra kullar för att ge ägarna en stabil grund. Som uppfödare strävar jag efter en livslång relation med mina valpköpare och vill såklart att de får en bra start. För mig är det därför viktigt att finnas där, att kunna ge råd, stödja och hjälpa så länge jag kan vara till nytta.

Det finns inga otränade hundar, bara otränade människor

Varför golden retriever?

Jag tycker att först och främst är golden retrievern en väldigt trevlig hundras att ha att göra med. En underbar kompis och härlig familjemedlem på alla sätt och vis. Det är viktigt för mig, för det bygger grunden för allt det andra. Som t.ex. de fantastiska egenskaperna hos rasen som gör det så spännande att utforska hur mycket vi kan utveckla oss. Tillsammans. För det är vi två, ett ekipage. Vi jobbar ihop, vi är ett team.

En jaktgolden älskar att arbeta och att känna att den uppfyller ett syfte. Apporteringen, egenskapen att stolt komma bärandes på ett föremål i munnen, känner nog alla retrieverägare igen. Och driften hos golden att söka upp saker genom att ta vittringen i vinden med sin höga nos. Det är en enastående sökhund. Intelligent, effektiv, uthållig och självständig är ord som kännetecknar den. Och den förekommer ofta inom fler områden än enbart jakt. Så länge arbetet bygger på glädje, nyfikenhet och intresse ser jag inga begränsningar för vad man kan göra med en golden. Det finns få raser som är så ”allround” och har så många användningsområden som golden retrievern, och det ska vi vara mycket glada för.

Avelsmål

Vårt avelsmål är att föda upp friska, arbetsglada och mentalt starka goldens med rasens typiska egenskaper. De hundar vi använder i avel ska ha känd HD-/ED-status och resultatet ska följa gällande rekommendationer. Vi gör bedömningar utifrån individens resultat men också genom HD-index för att få ett bredare perspektiv. Vi ögonlyser våra hundar och vi DNA-testar även för GR PRA 1, GR PRA 2 och prcdPRA, om de inte redan är hereditärt normala. Det händer att vi DNA-testar även för iktyos, DM, NCL m.m. ifall det är aktuellt att para hunden med en bärare av dessa mutationer. Samtliga av våra egna hundar som används i avel ska vara mentalbeskrivna genom BPH eller MH och gärna även vara funktionsbeskrivna om de inte meriterats funktionellt på annat sätt. Eftersom meriter inte nedärvs till avkomman är det viktigare för oss att föräldrarna har bra och stabila linjer bakåt i stamtavlan och att samtliga hundar har de viktiga egenskaper som krävs av rasen, helt enkelt ett mycket bra råmaterial. Vi lägger stor vikt på den genetiska mångfalden. Vi försöker undvika förödande matadoravel och vi vill försöka att hålla inavelsgraden så låg som möjligt för att motarbeta nya genetiska mutationer som riskerar att öka om genpoolen blir allt för liten. Slutligen sätter vi naturligtvis de mjuka värdena långt fram. Är den här tiken en bra och trevlig tik? Tror vi hon blir en bra mamma? Kan hennes beteende och natur prägla och bidra till att skapa trygga, sociala, glada och modiga valpar? Allt detta väger vi in och vi tror starkt på ett holistiskt synsätt i vår selektiva avel.

Jonas om grand danois

Leia och Jonas
Jonas och Leia, 8 veckor

Efter 30 år med rasen grand danois har jag en tydlig bild av vad jag tycker att mina hundar ska ha för mentalitet, utseende och storlek. Utan tvekan kommer en trevlig mentalitet högst upp på listan, det är den vi hundägare ska leva med i vardagen. Parallellt med det och lika viktigt kommer hälsan. Vi grand danois ägare har onekligen några påtagliga utmaningar som lurar och flertalet är dessvärre genetiska. För att nämna de med störst konsekvens har vi magomvridning, DCM och spondylos. För mig är det viktigt att undvika dessa ärftliga sjukdomar i linjerna jag avlar på.

Genpoolen behöver vidgas

En annan aspekt av hälsa är genetisk mångfald. Svart och blå grand danois, som är min inriktning, är en minoritetsgrupp inom rasen. Genpoolen är därmed ganska liten eftersom det nästan uteslutande avlas mellan individer inom färggruppen. Därför har jag till min första GD-kull valt en gul hane. Genom att DNA-testa tiken kan jag ändå försäkra mig om att valparna blir svarta. Det är få som korsar över färggränserna, men det är ett mycket effektivt sätt att tillföra välbehövlig genetik till den svart/blå färggruppen.

Hur stor får en grandis bli?

Ett annat hot mot rasen är att de blir allt större i storlek. Enligt min ödmjuka åsikt tänker jag att hunden håller längre upp i åldern om dess fysik står i proportion till de vitala inre organen som ska jobba, i synnerhet hjärta och leder. När vi pratar om utseende är det därför den mer nobla ”nättare” grand danois något jag personligen föredrar. Leia är ett exempel på en lite mindre, lättare tik jag valt, med syftet att få ner höjden något på rasen. Vi avlar i vår kennel med en framtidsvision att bidra till att vår makalösa grand danois kan höja sin medelålder. Den är nämligen på tok för låg idag.