Sista veckan med Månkullen

Ja, så var det dags att börja knyta ihop säcken och det faller sig naturligt att reflektera lite över hur den här kullen har utvecklats de senaste veckorna.

Det är en modig, spontan, framåt, glad och social liten kull med stort självförtroende. 💪🏽 Nya miljöer är aldrig något hinder utan bemöts med stor nyfikenhet. Jag märker att de egentligen är redo att ge sig ut i vida världen redan nu vid sju veckors ålder. Alla är självständiga, klarar sig bra utan mamma i närheten, ger sig allt längre ut på egna små äventyr (vi pratar kanske 10-15 meter bort) och är helt trygga med att jag inte står precis bredvid.

De är sex små matvrak, samtliga med stabil tillväxtkurva och bra magar. När det klingar i matskålen blir det lite hysteri och det har också varit drivkraften till både inkallning, kontakt och stadga. Senaste veckan har vi tränat på just det senare. De lärde sig väldigt snabbt att om de sitter tysta och lugna på mattan, så sänks skålen ner mot golvet. Om någon reser sig upp och lämnar mattan innan pipan, ja då åker skålen upp. Oerhört intelligenta och läraktiga!

Alla kommer på inkallningssignalen även om de ibland har lite svårt att lokalisera varifrån ljudet kommer, men viljan och glädjen att få springa till husse finns där. 😊De har också ett fint föremålsintresse, älskar att bära runt på saker och komma och visa upp dem. De anpassar sig snabbt efter tillsägningar från vuxna hundar och om de någonsin blir rädda eller överraskade återhämtar de sig väldigt snabbt. De känns helt enkelt trygga och stabila.

Nu är det bara valptestet, vaccinering, chippning och besiktningen kvar, sen är de redo för den stora dagen! ❤️