Ögonöppning och socialisering för Pralinkullen

Tiden springer iväg och det är knappt man hinner tänka på hemsida och sociala medier. Men här kommer ändå en liten uppdatering från oss. Bilderna i det här inlägget är tagna när Pralinkullen var mellan två och tre veckor gamla. Trots att det bara är några dagar mellan bilderna ser man hur snabbt det händer saker.

Kullen växer i raketfart, och det är ingen brist på mjölk – det kan vi tacka mamma Penny för. Hon är otroligt noggrann och väldigt bestämd med att hon sköter valparna själv. Och det gör hon, med bravur. Vi har faktiskt inte behövt göra särskilt mycket den här första tiden. Det blir ganska lugnt för oss just nu. Det är lugnet innan stormen, som alla uppfödare så väl känner till.

De första veckorna är ganska speciella – det är ju nästan som en förlängning av dräktigheten. Det är egentligen bara mamma och valparna som hör hemma i valplådan och valprummet. I början gick vi in och vägde valparna varannan till var tredje dag men nu ser man tydligt med ögat att de växer som de ska. Från en dag till en annan ser man skillnad.

Vi storstädar valplådan ungefär var tredje dag. Då får valparna ligga i en kartong en liten stund medan vi byter vetbed och puppy pads. Med så få valpar är det inte särskilt mycket att städa – och Penny håller efter allt väldigt noga. Hon är så noggrann att man nästan får känslan av att hon har städlust som hobby.

Ungefär när de var två veckor började ögonen öppnas. Det är alltid ett särskilt ögonblick. Nu, när de är tre veckor gamla, märker man att hörseln också kommit igång – de reagerar på dörrar som öppnas och stängs, och på röster. Doftsinnet har också blivit tydligare. Redan på några meters håll känner de igen oss eller Penny och börjar röra sig i den riktningen, så gott de kan.

De har börjat utforska mer nu. Smakar på varandra, på oss, på mamma – ibland lite försiktigt, ibland med ganska mycket entusiasm. Man märker att de är nyfikna på varandra och vill ta kontakt, fast de fortfarande är rätt klumpiga. Socialiseringen har dragit igång.

Vi har även börjat ge dem lite fast föda, en gång om dagen. VOM Puppy blandat med äggula var väldigt populärt. Det gick snabbt ner, utan krusiduller. Penny fortsätter amma utan problem, men nu känner hon sig trygg nog att ibland lägga sig utanför lådan för att vila. Hon har koll – så fort hon anar att hon behövs är hon där direkt. Hon har också börjat följa med oss på promenaderna på ängen. Vi märker att hon börjar komma tillbaka till sig själv igen.

Tre av de fyra valparna är bokade. De två tikarna ska till Finland, och en av hanarna ska flytta till Stockholm. Den andra hanen har vi pga en avbokning ännu inte bestämt än. Vi får se var han hamnar, det brukar ordna sig.