Arktiskullens sjunde och sista vecka på Lunda
Nu är vi inne på upploppet här på Lunda, och Arktiskullen har precis passerat sju veckor. Leveransen närmar sig, och valparna växer i både storlek och mod för varje dag som går. Vilket härligt gäng vi har! Modiga, nyfikna och redo för äventyr – de är verkligen ett nöje att följa.
Den gångna veckan har bjudit på en riktig blandning av väder, allt från spöregn till solsken. Vi har ätit frukost utomhus i beckmörker kl. 05:20 (ja, vissa i gänget är väldigt morgonpigga), och vi har somnat i en stor valphög ute på ängen i solens strålar och frisk vind. Dessutom har vi börjat ge oss ut på små utflykter utan mamma Ipa – men inte utan sällskap! Mammas morbror Fippe och moster Lily har varit med som trygga ledsagare när vi utforskat världen.
Skramlande, prasslande överraskningar i ladan
Det har varit full fart på våra små äventyrare. Vi har varit nere vid vägen och tittat på trafiken och lyssnat på mullrande jordbruksmaskiner ute på åkrarna. Vid dammen har vi nosat på vattnet och skuttat runt vid den stora röda ladan, där skrot och bråte bjöd på skramlande, prasslande överraskningar. En okänd miljö med nya dofter, ljud och en hel del mörker – men det var inga problem för dessa tuffingar. Med mamma Ipa som trygg ledsagare och hela valpflocken som stöd tog de sig an varje utmaning med nyfikenhet och glädje.
Och som om inte det var nog, har vi dessutom börjat sköta det mesta av våra behov utomhus. Tack och lov – det gör städningen inomhus så mycket lättare! Mamma Ipa är vår outtröttliga hjälpreda och ser till att valla in alla små när det är dags att gå in igen.
Besök av främmande personer
I veckan hade vi också celebert besök av Ulrika, som tog med sig “tjocka släkten”. Det blev en hel del möten med nya, främmande människor, och det gick alldeles galant. Valparna tog det hela med ro och visade att de gärna umgås med nya bekantskaper. Fodergivan har ökats ännu en gång och alla har nu fått sin tredje och sista avmaskning här hos oss. Smidigt gick det också – ingen klagade, trots att vi lade medicinen direkt på tungan.
Den kommande veckan blir intensiv! Vi ska åka bil ett par gånger – först till stranden för att låta valparna undersöka havet, och sedan till veterinären för den stora valpbesiktningen, chippning och vaccinering. Det är ett krävande litet gäng, och de nöjer sig inte med små äventyr. Mycket vill ha mer! Så det gäller att hålla tempot uppe och vara kreativ med nya upplevelser varje dag.
Nu kör vi sista veckan – härligt, intensivt och fullt av upptäckarglädje!
