Sista veckan med gänget!

Elva härliga valpar går in på sin åttonde och sista vecka här hos oss på Rivenfield! Om det ens är möjligt har de fått ännu mer spring i benen och socialiseringen med oss, syskon, alla våra vuxna hundar, vänner, barn, bekanta och spekulanter pågår för fullt. Glada, sociala, lekfulla, orädda, nyfikna valpar med en tydlig på- och av-knapp. Och humor – något som jag uppskattar högt – jag vill ha roliga hundar med glimten i ögat.

Miljöträning

Den här veckan har vi satt fokus på miljöträning av enklare slag. Nästan varje dag har varit ute på tomten i fyra olika team, om tre individer i varje. Bekantat oss med framförallt snö men även snöfall, lätt regn, smältvatten, vattenpölar, droppande stuprännor och hala isfläckar. Förbipasserande människor, cyklar, barnvagnar, bilar och traktorer har varit spännande och även om valparna är i en upptäckarålder och väldigt gärna drar iväg på egna små våghalsiga uppdrag så har de alla viljan att leka följa-John med mig som ledare. Inkallningen har vi också flyttat utomhus och då blir det ju förstås genast mer utmanande med fler avledande störningar, men ändå med bra resultat. Ja, vad har vi mer gjort? Koppelträning med retrieverkoppel förstås – ett varv runt huset, en och en. Här ställer jag förstås inga som helst krav heller, de ska bara ha upplevt den fysiska länken mellan oss. Alla är redan vana vid valphalsbanden så det har gått väldigt smidigt.

Biltur i i bur

Bilträning har också stått på agendan. Och den tillhörande burträningen förstås. Bilturerna har varit varierande och några har t.o.m. följt med oss till landet som ju bara ligger 25 minuter bort. Det här är trygga, stabila och modiga killar och tjejer som lätt somnar under bilfärd. 🙂

20180315_Figaro

Sakta men säkert blir världen lite större för varje dag som går och de här små busungarna klarar det galant. 🙂 Eller nej, inte sakta, det har gått väldigt fort. Lättlärda, intelligenta små individer som vuxit ännu lite mer, både mentalt och fysiskt, varje morgon man kommer in i hagen.

Leken och språkutvecklingen

Dessutom är jag mycket nöjd med leken med objekt, kontra syskon och människor. Slänger jag in en kong, en boll, tross eller tuggring i hagen så blir dessa objekt förstås högintressanta och leken som uppstår visar att de gärna delar sakerna eller leker tillsammans genom kamp eller i varsin ände. Inget ägandebeteende, springa och gömma sig med saker eller så. De söker gärna upp varandra för att leka. Socialt och lättsamt – ett resultat av livet i en stor kull där individerna tidigt utvecklar det sociala spelet och språkbruket. Och kommer jag in i hagen, då släpper de alla objekt och ska komma till mig och hälsa. Uppmärksamheten jag får är total. Och givetvis finns apporteringsegenskaperna där. Alla tofflor, skor, strumpor, trasor och mattor de kommit släpande på, med mycket stolt hållning, har uppmuntrats och belönats. Den rena lyckan och glädjen är definitivt ömsesidig!

Sista veckan blir spännande! Då ska vi försöka göra sånt vi inte hunnit med. Det är inte mycket men en del som jag vill prova. 🙂

Dags att släppa taget

714853-200

Ring oss nu
%d bloggare gillar detta: