Valpen i sitt nya hem

Viktigt att komma ihåg:

  1. Gör ägaranmälan till Svenska Kennelklubben

  2. Gör ägaranmälan till Jordbruksverket

  3. Försäkra valpen omgående

  4. Vaccinera valpen vid ca 12 veckors ålder

  5. Avmaskning vid ca 13 veckors ålder

Första tiden i det nya hemmet

När valpen kommer hem behöver den få lära känna sin människoflock och bekanta sig vid miljön i lugn och ro. Det är mycket som är nytt för valpen – miljön, dofter, ljud och människor. Det är nu vid åtta veckors ålder som valpen har som lättast att knyta nya sociala band och det ska den få göra bara med dig som ägare och din familj. Vännerna, släkten och grannarna får snällt hålla sig borta någon vecka.

Nu gäller det att skapa förutsättningar för att bygga en bra grund er relation. Börja gärna med att sitta eller ligga på golvet och låt valpen på egen hand utforska och lära känna dig genom att klättra, lukta och undersöka. Valpen bör också själv få gå runt och undersöka hemmiljön i egen takt. Håll gärna ett vakande öga men undvik att ingripa i onödan. Farliga och ömtåliga saker bör du ha gömt undan i god tid eftersom valpar undersöker saker genom att bita och smaka på dem.

De första nätterna kan valpen behöva fysisk kontakt för att känna sig lugn och trygg. Fram tills nu har valpen haft syskonen och mamma som trygghet i valplådan. Du kan med fördel placera valpens bädd intill din säng så att du enkelt kan känna valpen med handen, eller så lägger du dig på en madrass på golvet och sover där med valpen. Om valpen väljer en annan plats i hemmet och känner sig trygg där så låter du den vara.

Rumsrenhet

De första tecknen på att valparna velat uträtta sina behov på en specifik, lite avsides, plats var när de började klättra över valplådans kant. Redan i valphagen har valparna sen lärt sig att göra sin toalett på en viss plats. Det sker instinktivt. Spinn vidare på detta genom att välja ut en specifik plats utomhus där valpen får göra sin toalett. Om du bor i villa och har stor tomt, avgränsa gärna så att toaletten är på en begränsad yta, exempelvis en liten hörna. Om du bor i lägenhet, välj ut en gräsplätt som ni uppsöker varje gång. Stanna kvar på platsen så att valpen får nosa runt. När valpen kissar eller bajsar, säg gärna ordet kissa eller bajsa och ge den beröm. Tanken är att vi får valpen att gradvis börja associera ordet med vad hen gör och så småningom när valpen är äldre kan vi börja använda orden som
kommandon. När valpen har gjort sin toalett, gå tillbaka inomhus igen eller byt plats. Låt den inte springa runt och leka just på toaplatsen – det gör det hela tydligare att den blev utsläppt för att just göra sina behov.

Rasta gärna i förebyggande syfte. Gå ut med valpen till rastplatsen direkt efter att den har ätit, druckit, lekt eller sovit. Var lyhörd och uppmärksamma beteenden som att den går till dörren, piper till lite eller liknande som kan vara ett sätt för valpen att tala om att den vill göra sin toalett. Ju snabbare du är på att snappa upp de här signalerna desto tidigare kommer valpen att bli rumsren. Beröm också gärna dessa signaler så att valpen lär sig att du vill att den ska “förvarna”. Oavsett om valpen förstått var den ska utföra sina behov eller inte så kan förstås olyckan vara framme. Valpar kan inte kontrollera sin blåsa så hur ogärna de än vill göra sin toalett inomhus så måste de om blåsa och tarm är full. När detta sker tar du direkt ut valpen till rastplatsen och sen torkar du bara upp utan att göra någon affär av det hela.

Jag har själv alltid en burk fylld med godis stående vid dörren där vi släpper ut valpen för rastning. Efter ett tag kan ju valpen själv ta sig till “rastplatsen” och direkt när den är klar gör jag en inkallning genom att ropa på valpen och när den är framme hos mig får
den en godis (här kan man blåsa inkallningssignal strax innan godiset också). På det sättet lär jag valpen att det är positivt att komma in snabbt igen och att syftet var att bara göra sin toalett.
OBS! Håll rastplatsen ren så ökar chansen för att valpen fortsätter använda den. Det här med att rasta valpen nattetid kan lätt bli en vana. Men om du väcks av valpen är det sannolikt att den vill ut. Ett sätt att slippa nattrastningarna kan vara att rasta valpen sent innan du går och lägger dig och direkt när du vaknar på morgonen.

Om du har en hanhund ska du när han blivit lite äldre vara extra uppmärksam på när han börjar markera på promenaderna. Att markera innebär att hanhunden kissar eller snarare skvätter på många olika ställen för att markera sitt revir. Detta är en ovana som lätt kan bli ett problem senare i livet, i synnerhet om du ska träna eller arbeta med din hund. Man kan i ett tidigt stadium (ofta när han börjar lyfta på benet när han kissar) inte låta honom markera alls. Håll honom kopplad och låt honom kissa vid ett eller två tillfällen på promenaden. Vill han markera så avleder du honom. Så småningom kommer han att förstå att det är bäst att kissa ordentligt för det lär dröja till nästa gång.

Lyssna och följ

Det är viktigt att du tar vid där vår träning slutade innan valpen flyttade till dig. Vi har kallat på valpen genom att locka med leksaker, eller klappat i händerna, och med glad mjuk röst. Du har förmodligen redan döpt din valp så nu är det dags att börja lära den att lyssna till sitt namn, bli följsam och komma när du kallar på den.

  • Locka på valpen och ta några springsteg ifrån den.
  • Belöna med glad röst när den är på väg mot dig.
  • Klappa om, smek, ge en godbit och lek när den kommit fram.

Belöna alltid valpen när den spontant söker ögonkontakt, kommer emot dig eller följer några steg vid sidan av dig. All kontakt med dig ska vara en positiv upplevelse och vi förstärker det med hjälp av glad röst och godis. Om all kontakt med dig är förknippad med en bra känsla känner valpen sig trygg med dig vilket är en förutsättning för att skapa förtroende och bygga en bra relation. Blanda in träning i umgänget med valpen, gärna korta men många gånger dagligen, utomhus såväl som inomhus.

Lek och lär

Valpen lär sig jättemycket och utvecklar sitt språk under lek med andra hundar. Dock medför leken viss skaderisk så håll alltid ett vakande öga och låt valpen leka med jämngamla och jämnstora valpar och med måtta. En annan risk är att valpen tycker leken med andra hundar är så rolig och värdefull att du som ägare blir mindre intressant. Därför är det jätteviktigt att du också leker med din valp och bygger en god grund till en bra relation. Ni lär er kommunicera och förstå varandra vilket förstärker de sociala banden er emellan. Hur ni leker beror förstås på valpens personlighet men några tips är kurragömmalekar, jaga fatt varandra, busiga och glädjefyllda “brottningslekar”, olika lekar med föremål eller godbitar och så vidare. Undvik alla former av att jaga valpen. Om den visar tendenser att vilja smita iväg med något under lek, försök nonchalera, vänd dig
om och gå åt andra hållet. Då signalerar du att det är ointressant när valpen springer iväg och den kommer sannolikt att springa efter dig.

Uppmuntra till apportering

Att komma bärande på alla möjliga föremål är en del av retrieverns identitet. Det är resultatet av århundraden av avel där apporterande egenskaper har främjats. En Golden retriever är väldigt stolt över att bära på saker och det är viktigt att vi är ödmjuka och visar respekt för den egenskapen.

  • Uppmärksamma och ge alltid beröm om valpen kommer med något i munnen, oavsett vad. Ord som “Braaaa!” och “Åh, va fiiiin!” med glad röst ger valpen en positiv upplevelse av att komma till dig med föremål. Du kan ha en godbit i beredskap om valpen inte vill släppa föremålet.
  • Om du lyckas lossa föremålet från munnen, säg tack, ta föremålet och ge sen tillbaka föremålet med ett varsågod. På det sättet lär sig valpen att den inte förlorar något på att ge föremålet till dig eftersom den får tillbaka det.
  • Om valpen kommer med något olämpligt, t.ex. en sko du är rädd om, ge beröm och byt ut den mot ett annat föremål, t.ex. en tross, och lek upp intresset så att det nya föremålet blir intressantare.
  • Om valpen tvärtom springer iväg med saker och vill ha dem för sig själv vänder du bara ryggen till och tar upp en annan leksak och låtsas leka med. Valpen kommer med stor sannolikhet att bli nyfiken och komma.

Undvik:

  • Banna aldrig valpen för att den kommer bärande på något olämpligt. Är det något väldigt olämpligt (t.ex. något farligt) så bemöt istället med att locka med ett annat föremål.
  • Kasta inte pinnar, kottar och liknande i skogen och i sjön. Vi vill inte göra valpen ännu mer “pinntokig”. Ett frenetiskt kastande leder inte någonstans utan riskerar bara att stressa upp hunden i onödan. Kommer den dock in till dig med en pinne, beröm och ta emot men ägna sen inte pinnen någon större uppmärksamhet. Detta är något jag är noga med att tala om för barn då de gärna leker genom att slänga saker till hunden.
  • Kampa inte med föremål! Detta kan leda till att valpen får en hård mun och kan stärka behovet av att “äga” föremålet vilket i sin tur kan leda till problem med avlämningar framöver.
  • Jaga aldrig någonsin en valp även om valpen ser ut att gilla att bli jagad. Då belönar och befäster du ett beteende där valpen springer iväg ifrån dig eller håller avstånd. Gör tvärtom, låt valpen jaga dig istället och belöna rikligt när den hunnit ikapp dig. Det här är en viktig relationsgrund till apporteringen och inkallningen.

Grundövningar

  • En kul variant av apporteringslek som kan göras både inomhus och utomhus är att leka med två bollar som växelvis rullas iväg ett kort stycke på marken eller golvet. När valpen tar den ena bollen lockar man på den samtidigt som man visar att man har en till boll i handen. Kommer valpen tillbaka med bollen i munnen är det bra, men släpper den bollen på vägen tillbaka så gör det ingenting. Efter några gånger bär den kanske tillbaka den. Om valpen vill behålla bollen för sig själv, lägger sig och tuggar på den eller går iväg åt ett annat håll, bör den inte få någon vinning av detta. Ibland lönar det sig inte att locka på valpen i den situationen eftersom den då kan bli ännu mer angelägen om att vilja behålla bollen. Nonchalera istället valpen genom att sätta dig med ryggen mot den och lek själv med den andra bollen eller vänd ryggen till och rör dig bort från valpen, så blir den i regel nyfiken och kommer.
  • Lägg dig på golvet bredvid valpen (gärna när den varvat ner, kanske efter att den sovit en stund). Bestäm dig för ett bestämt föremål t.ex. en ihoprullad strumpa. Låt valpen ha den i munnen och vid tillfälle tar du emot den och berömmer med glad och mjuk röst. Därefter får valpen tillbaka den. Håll på så där några gånger. Låt det gå lugnt och långsamt till. Det här är er stund ihop. Hantera strumpan som om den vore det allra finaste ni har. Tillsammans. Ibland håller ni den tillsammans och valpen ska känna sig trygg med att ni har den ihop. Om valpen börjar dra och kampa släpper du den för att markera att det inte är någon kamp. Uppmuntra när den vill ge dig strumpan igen. Gör detta ofta, minst en gång om dagen och låt det bli en stund där ni “bondar” och som valpen längtar till. Det här är grunden till apportering. Ni har strumpan tillsammans, ni är ett team – du och valpen.

Sylvassa tänder

När kullsyskonen leker med varandra är det naturligt att de biter på varandra. Men på oss människor gör de sylvassa tänderna ont och valpar förstår inte det. När valpen lekfullt börjar bita i händer eller byxben bör den lära sig att vi människor leker på ett annat sätt. Du kan avleda genom att ge valpen en leksak eller kasta iväg leksaken eller lite godbitar. Ett annat sätt att få valpen att hejda sig är att säga “aj” med bestämd röst. Så snart den släppt greppet kan den få något annat som är tillåtet att bita på.

Ägande och vaktande beteende

På Rivenfield har vi redan när valparna diade sin mamma vant dem vid beröring när de åt. Senare när de började äta foder i skål gjorde vi samma sak, klappade och pratade och höll i matskålen medan de åt. Om valpen mot förmodan skulle visa vaktande och försvarande beteende i samband med mat och godis bör ni stoppa detta så snart som möjligt genom att träna den på samma sätt. Låt valpen sitta i din famn och tugga på ett ben medan du håller i det, eller sitt på golvet och ha matskålen i ditt knä eller mata direkt från handen. Om valpen visar samma beteende fast med leksaker bör du plocka bort dem och endast använda dem vid samarbetslekar.

Hantering och avslappning

Valpars klor växer olika snabbt men ha för vana att klippa dem någon gång i veckan. Håll valpen i famnen medan en klo i taget klipps. Mellan varje klo kan du ge en godbit ur en skål placerad i närheten. Smekningar på bringan kan få valpen att slappna av och känna sig trygg. Om valpen sprattlar och busar bör den inte släppas ner förrän den slappnat av. Passa gärna på att sköta kloklippningen då valpen är naturligt lugn. Valpen ska i första hand uppleva att det är mysigt att bli ompysslad och känna sig bekväm i situationen.

Förutom vid kloklippning och annan hantering i din famn kan det förstås behövas träning i andra situationer. Till exempel att valpen ska fås att koppla av och sitta eller ligga stilla bredvid dig i olika miljöer. Lär valpen tidigt att också kunna observera utan att agera. Det är också praktiskt att inte låta valpen ta allt för många egna initiativ som att exempelvis springa före ut eller in genom dörren eller kasta sig på matskålen innan du hunnit ställa ner den. Det handlar om att få hunden att förstå att ingenting kommer att hända innan den “samlat sig och gått ner i varv”. Det är ett effektivt sätt att få valpen att koppla av. Inomhus är det bra om valpen har en egen bädd där hen på tillsägelse eller på eget initiativ kan gå och lägga sig och koppla av. Vi har själva använt en öppen canvasbur som använts både i hemmet såväl som ute på träning och i bilen. Genom att “bädden” är mobil blir det en trygg plats för valpen oavsett miljö och sammanhang. Observera att hundar enligt lag aldrig får förvaras i stängd bur inomhus, vare sig nattetid eller när den lämnas ensam. I hemmet måste buren alltid vara öppen (på vår canvasbur har vi rullat upp minst två “väggar” och fäst dem med kardborreband). Buren får dock stängas när den är placerad i bil eller på tävling eller träning. Börja med att lyfta valpen och lägga den i sin bädd när den är naturligt trött och vill sova. Kom ihåg att när valpen ligger i sin bädd ska den lämnas ifred. Man kan med fördel ha en lättvättad fäll i bädden och denna fäll kan enkelt tas med när valpen ska tränas att ligga stilla och koppla av i andra miljöer.

Miljöträning

Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är med miljöträning och att den påbörjas i tidig ålder, gärna direkt efter att du fått hem din valp. Försök samla erfarenheter från olika miljöer redan innan valpen blivit 4-5 månader gammal – just i den åldern visar många valpar försiktighet i främmande situationer. Det handlar naturligtvis inte om att stressa igenom så många miljöer som möjligt utan mer om att ta sig tiden att slå sig ner på en parkbänk på torget, eller sätta sig på en stubbe i skogen, med valpen med sig i miljön. Valpen känner att du är lugn och avkopplad och du låter den ta in alla intryck i form av syn, ljud, lukter och undersöka främmande föremål och underlag. Om du har flera hundar är det viktigt att du miljötränar valpen ensam så att den får stå på egna ben, vara trygg med dig, samtidigt som du minskar risken för att den “tar efter” en vuxen hunds reaktioner.

Börja gärna med lugna miljöer, ta med valpens filt som den kan ligga på och ge den ett ben att gnaga på. Anpassa de olika miljöerna främst efter dina
behov men också med inriktning mot eventuell framtida “arbetsmiljö”. Att valpen blir sömnig efter ett tag tycker jag är ett bra kvitto på att den tar miljön med ro.

Några exempel på miljöträning:

  • Kort vistelse i stadsmiljö och trafik.
  • Besök ett hundvänligt café.
  • Besök en strand vid en sjö.
  • Åka buss, bil eller tåg.
  • Gå över en smal bro eller spång.
  • Gå igenom ett varuhus (som accepterar hund), T-centralen, folkfyllt torg eller dyl.
  • Följ med på träningar och sitt med din valp och iaktta de andra hundarna.
  • Vara med när du påtar i trädgården.

Ensamhetsträning

Valpen behöver redan tidigt vänjas vid att bli lämnad ensam kortare stunder. Börja med att kasta lite godbitar på golvet och medan valpen är sysselsatt med godiset går du in i ett annat rum och väntar någon minut innan du går tillbaka in till valpen. Syftet med godbitarna är att få hunden att associera lämnandet med en god känsla. Därför är det viktigt att valpen noterar att du lämnar rummet. Om den inte gör det kan den bli orolig när du plötsligt bara är borta.

När du kommer tillbaka nonchalerar du hunden och bara fortsätter med dina sysslor. Genom att undvika att ge beröm när du är tillbaka får du valpen att uppleva det naturligt och lite ointressant att du kommer och går. Så småningom förlänger du tiden successivt och du lägger på dagliga aktiviteter även utanför ytterdörren, såsom att hämta posten eller slänga soporna. Passa gärna på när valpen är lugn och passiv. Du kan med fördel ge den t.ex. ett märgben att gnaga på när du kommit upp i längre stunder.

Var får valpen vara och vad får den göra?

Bestäm er tidigt för var i hemmet valpen får vara. Ska den få vara i soffan och få sova i sängen eller inte? De reglerna sätter du nu. Tänk på att det kan vara mysigt att ha en valp i sängen när den är 10 veckor men något helt annat när den är vuxen. Ska den få tigga vid bordet? Ska den få ta mat från köksbänken osv. Prata ihop er där hemma och var konsekventa med era regler. Hundar mår bra av regler, det blir tydligt för dem och ingen förvirring.

Några exempel här hemma är att vi inte tillåter hundar i soffan eller i sängen (om de inte får tillåtelse). Alla hundar måste vänta på varsågod innan mat, de måste vänta på varsågod innan de får gå in (och ut) genom ytterdörren – väldigt praktiskt när man har ett antal smutsiga tassar som man först vill rengöra. De får aldrig någonsin ta mat på eget bevåg och de får inte tigga när vi äter. Det låter kanske som många förbud men det är faktiskt bara gränser som vi sätter.

Uppföljning och kommunikation

Några dagar efter att din valp flyttat hem till dig kommer jag att kontakta dig och fråga hur det har gått. Du är såklart välkommen att kontakta mig så fort du har frågor och funderingar. Min förhoppning är att vi har regelbunden kontakt under valpens uppväxt och även som vuxen.
Jag kommer att bjuda in dig och din familj till en grupp på Facebook, en gemenskap för ägare till valpar och vuxna hundar från vår uppfödning. Där kan vi alla dela våra erfarenheter med våra älskade hundar. Det är också i den gruppen jag kommer att skapa framtida evenemang. Vi har även en separat grupp för alla som är med på våra kurser och öppna träningar.

Valp- och kennelträffar

Rivenfield har regelbundna valp- och kennelträffar där vi och våra hundar träffas och har en trevlig stund ihop, ofta i samband med lite spontan prova-på-träning eller någon annan aktivitet.