Kapitel 6: Valpens utvecklingsstadier
Valpen genomgår en rad olika utvecklingsstadier som påverkas av hormoner, genetik och miljö. Medfödda beteenden och anlag utvecklas under vissa tidsperioder vilket innebär att hunden reagerar på ett visst sätt vid en viss ålder. Hundar lär sig hela livet men det är under en begränsad tid av deras uppväxt som vi har möjlighet att påverka valpens utveckling genom att skapa de bästa förutsättningarna. Om man känner till hundens naturliga utvecklingsfaser kan man utnyttja dessa för att optimera inlärning och påverka egenskaper och personlighetsdrag.
Neonatala perioden (vecka 0-2)
Valpen är helt beroende av sin mamma för att få mat, skydd och värme. Valpen är både döv och blind och ägnar all sin tid åt att äta och sova. Hjärnan reagerar främst på värme, kyla och lukt. Medfödda beteenden är att trampa fram mjölken, sugbeteende, kravla i cirklar, vagga med huvudet för att leta sig fram till mamma och skrika för att få uppmärksamhet. Det är egentligen en direkt förlängning av fosterstadiet och kan liknas vid en kuvösperiod då alla däggdjur med stora kullar egentligen föder sina ungar för tidigt för att sinnen och livsnödvändiga funktioner ska vara fullt utvecklade. Mamman masserar valpen med tungan för att tömma tarmen och urinblåsan. Massagen utvecklas senare till ett socialt beteende. En för varm miljö i ”lyan” leder till att valparna söker sig bort från varandra vilket påverkar deras framtida sociala beteende. Mycket viktigt att valparna och mamman lämnas ostörda under denna period.
Övergångsperioden (vecka 2-3)
Ögon och öron öppnas, vilket gör valpen känslig för ljus och ljud. Hjärnan börjar aktiveras och valpen börjar reagera på stimuli i omgivningen genom sina nya sinnen. Den börjar gå och stå, börjar socialisera och undersöka syskonen genom lek. Den sprattlar i sömnen då nervbanor kopplas och motoriken utvecklas. Börjar vifta på svansen. Mjölktrampet utökas till socialt kontakttagande (lyfter tassen). Hälsningsbeteende mot föräldrarna. De ligger mer utspridda i valplådan eftersom de själva kan reglera sin kroppstemperatur. Näringsdriften utvecklas: tigger mat, stöter med mungipan. Tänderna börjar bryta fram och sugandet övergår till tuggande och bitande och valpen kan börja slicka i sig halvfast föda.
Präglings- och socialiseringsperioden (vecka 3-12)
Vilda hundars valpar börjar lämna lyan i den här åldern, får träffa sin far som hjälper till med uppfostran utanför lyan (mamman låter honom inte komma in). Leken med fadern är hård och fyller funktionen att lära valparna försiktighet utanför lyan. Även tamvalpar börjar för första gången att försöka klättra ur valplådan vid den här tiden. När den lärt sig det börjar den göra sina behov utanför lådan. Den använder nosen för att hitta sin tidigare toalett och använda den igen. Präglingsperioden har egentligen börjat redan vid födseln men med alla nya sinnen och socialiseringen med mamman och syskonen går perioden in i en intensiv fas som innebär att valpen lär sig vilken art den tillhör, dvs. att den är en hund. Valpen lär sig också vem den är i förhållande till individerna i sin familj. Ju tidigare en valp får uppleva sin naturliga hundmiljö och -familj, desto stabilare hundbeteenden får den som vuxen. Nu börjar även socialiseringen som är en viktig del av präglingen. Den varar ungefär fram till att valpen är runt 12 veckor, därefter stängs ”socialiseringsfönstret”.
Flockprägling (vecka 4-5)
Valparna flyttar ut i hagen. Hjärnan är nu i mycket snabb utveckling, sinnena fullt utvecklade och vakenhetstiden har ökat. Valparna är positiva, nyfikna, vill undersöka allt och skuttar omkring och leker allt tuffare med varandra vilket övar upp styrka och snabbhet. De skäller, morrar, gnäller och provar olika kroppsrörelser som ett led i språkutvecklingen. Miljöträning med sinnesintryck och socialisering med andra hundar i flocken och människor i omgivningen är mycket viktig. Fadern eller andra vuxna hundar börjar sätta gränser och regler inom flocken. Valpen börjar försvara sin föda.
Dominansprägling (vecka 5-7)
Valparna leker jakt- och dominanslekar med varandra, de brottas, klättrar på varandra, bits och ibland uppstår små slagsmål eller ”gruppattacker” där en individ blir utsatt för syskonens angrepp. De biter gärna syskon men vill inte själv bli bitna. De testar sin position i gruppen och försvarar gärna en leksak eller mat gentemot syskonen. De lär sig säga ifrån, sätta gränser och visar aggressionsdämpande signaler. Tiken börjar också säga ifrån till valparna, eftersom de blir allt mer påfrestande. Hon kan även säga ifrån när valparna vill dia eftersom tänderna är vassa mot spenarna. Yngsta vuxna tiken i flocken brukar visa ett instinktivt intresse för kullen och tar gärna över och avlastar mamman. Viktigt med människokontakt med främmande personer, gärna enskilt. Valpen testar gränserna och sitt mod genom att upptäcktsfärderna blir allt längre.
Ledarprägling (vecka 7-12)
Under den här perioden har valpen som bäst förmåga att skapa bestående minnesbilder av sina upplevelser och därför brukar den här åldern betraktas som en ypperlig inlärningsperiod. Socialiseringen och präglingen pågår för fullt (se ovan vecka 3-12). Ökad flykttendens, upptäcker att saker och ting kan vara farliga.
Valpen flyttar (8 veckor)
Lämpligt att hämta hem din valp för nu är den som mest redo att ge sig ut i vida världen. Den behöver inte längre sin mamma och det är viktigt att socialiseringen med människor och djur fortsätter utanför uppfödarens hem så fort som möjligt för att valpen ska bli en trygg och social hund. En del vill inte att valpen träffar främmande hundar innan den fått sin 12-veckorsvaccination men dessa fyra veckor fram tills dess är så socialt viktiga att vi bör överväga att låta hunden träffa åtminstone 2-3 hundar utanför de allra närmaste. Lekar som leder till att valpen tycker att det är roligt att vara runt dig är oerhört mycket viktigare än att lära valpen sitta och ligga. Fokusera på kontaktlekar och relationsbyggande. Viktigt! Miljöträning ska börja omgående. Denna måste vara allsidig och innefatta olika miljöer utan stress – både i staden och på landet! Intryck som oljud, buller, folkmassor, skog och hav, mörker, visuella överraskningar, olika slags underlag, terräng, trafik, fordon, natur, andra djur och allt du kan komma på bör vara en naturlig del av valpens vardag under den kommande månaden. Valpen ska ha ett viloläge i dessa sammanhang. Se separat förslag till miljöträning.
Halv könsmognad & rangordningsperiod (vecka 12-16)
Socialiseringsperioden som började vid 3 veckors ålder är nu över vilket innebär att det nu är för sent att ändra i valpens sociala beteende. Förhoppningsvis har du lyckats skapa en grund där valpen känner sig väldigt trygg i möten och kontakt med människor och andra djur och hundar. Första problemperioden kan inträffa nu då hormonproduktionen ökar. En del valpar kan visa ökad aggressivitet och försöker klättra på rangskalan. Valpen behöver tydlighet och uppsatta regler. Miljöträning är fortfarande väldigt viktig.
Tillväxtperiod (vecka 16 till 7 månader)
Tillväxten går nu så snabbt att man nästan kan se den från vecka till vecka. Lämplig tid för ”dressyr”, t.ex. valpkurs, lydnadsgrunder och apportering, belöningar och följsamhet. Vi kan börja ställa krav på valpen (villkor om/så). Valpen stabiliseras mentalt. Luktcentra utvecklas fullt ut då valpen är runt halvåret vilket kan visa sig genom att den blir väldigt ”nosig” och ska spåra allt.
Fysisk könsmognad (månad 7-10)
Valpen kommer in i ”spökåldern” genom att plötsligt bli rädd för, eller hotfull mot saker den aldrig reagerat på tidigare. Valpen håller på att lämna valpstadiet och världen runtomkring förändras när den ska bli vuxen. Tonårsperiod kan präglas av viss osäkerhet. Den naiva tryggheten som valp behöver byggas upp igen vilket kan ta tid. Hanen börjar snart lyfta på benet när han kissar och många tikar löper för första gången. Hormonerna spelar spratt, hunden kan bli aggressiv, bete sig konstigt under denna känsliga period. Mindre mottaglig för inlärning men viktigt att träning och uppfostran ändå fortsätter.
Lugn dressyrperiod (månad 10-17)
Inga hormonstörningar. Perioden är förhållandevis lugn och lämpar sig därför väldigt bra för alla typer av inlärning. Ju stabilare grund du lägger här desto mildare upplever jag att den kommande mentala könsmognaden blir.
Mental könsmognad (månad 18-36)
Någon gång under den här perioden påbörjas hundens mentala könsmognad, något som även kallas ”slyngelålder” eller trotsålder. Hunden är nu på väg in i vuxenlivet men något som kan uppfattas som förlängt tonår kan dröja sig kvar. Hunden ifrågasätter åter igen sin plats i rangordningen och sin roll i flocken. Det är ett arv från vargen då vissa individers frigörelse syftar till att lämna flocken och bilda en egen eller ansluta till en annan. Det är inte ovanligt att många hundägare upplever att hunden inte går att trötta ut, att den har ”hur mycket energi som helst” och att hunden exempelvis inte längre kommer på inkallning. Här behöver hunden förmodligen mer mental stimulans än någonsin, inte bara fysisk. Har du lagt en stabil grund med att vara tydlig, trygg och konsekvent blir det troligtvis en okomplicerad period med din hund. Men en del hundägare har det väldigt jobbigt och det är ofta en kombination av att hunden ifrågasätter vår struktur och att vi är otrygga, vaga och inte helt säkra på hur vi ska ta bestämmanderollen. Förenklat så är detta din ”sista chans” att förändra oönskade beteenden. Fortsätt träna men sänk dina förväntningar. Den mentala könsmognaden kan för vissa individer vara mycket kort medan den för andra kan pågå ända till 3 års ålder. Många hundägare upplever då att deras unghund blivit lugn, tillfredsställd, trygg och stabil. Den har blivit vuxen.
Tidsperioderna ovan är väldigt generella. Precis som med människor är hundar individer där vissa kan mogna fortare medan andra tar mer tid på sig. Större hundraser mognar ofta långsammare än de mindre.